Riksdagen har, i samband med beslut om statens budget för 2022, beslutat att avveckla stödet till energieffektivisering i flerbostadshus efter årsskiftet 2021/22.
Vi som arbetar nära fastighetsägarna upplever att de tvära kasten leder till en passiv marknad där fastighetsägarna är mer restriktiva till energieffektiva åtgärder.
Fastigheter och lokaler står för en stor del av den totala energianvändningen, ca 26%.
Om vi ska nå miljömålen är det en förutsättning att åtgärder vidtas i den sektorn, många fastigheter är högförbrukande och i dåligt skick.
I många fall kan det vara mer gynnsamt för fastighetsägare att istället investera i standardhöjande åtgärder där ingångsvärdena är säkrare jämfört med den volatila energiprismarknaden.
Det leder ofta till en negativ miljö-effekt, utöver konsumtionen av endast standardhöjande varor, såsom ökad installerad el-effekt för golvvärme eller liknande åtgärder som ger ett relativt högt hyrespåslag i förhållande till investering.
Trots att investeringsstödet har relativt liten påverkan på LCC-kalkylerna kan det uteblivna stödet leda till att fastighetsägaren avstår investeringar som ger en stor CO2 reducering, i det här fallet över 50.000 kg per år.
Här kan ni kolla på skillnaden på investeringskalkyler med och utan stöd.